Cristalls Jeanne d’Arc

Min fina ponny. Min fina fina fantastiska och underbara ponny. Jag blir lycklig av att få komma hem och rida på henne. Helt och fullt lycklig. I vår har jag ridit på ridskola, en gång i veckan. Det har varit extremt bra för mig, min sits har blivit bättre och jag har faktiskt blivit stadigare i min ridning (dressyrmässigt). När jag kom hem härom dagen och bestämde mig för att rida fick jag en smärre chock. Min lilla ponny är så lydig. Så finkalibrerad, så arbetsvillig. Jämfört med ridskolehästarna, ja hur ska jag beskriva? Kanske lite som så, tänk er att ridskolehästarna är som en gammal volvo från 1987. Lite seg, sliten, startar alltid och går framåt. Att sitta upp på min gamla pärla är som att sätta sig i en liten bmw-sport edition. Så fort man nuddar reglagen så sprätter hon iväg, formar sig fint under en i sadeln. Behöver endast ta svagt i tygeln för att känna att det finns stöd på andra sidan. WOW. Hon är så fin att rida på. Jag har ALDRIG tidigare uppskattat hur fantastisk min ponny är. Aldrig insett hur extremt skönt det är att rida på en lydig ponny som är känslig för hjälperna. Red i gympadojor och hoppsadel och hon gick som en miljon. Jag är amazed. Så himla lycklig över att ha fått ha henne hos mig i åtta år.

Ridskolan är BRA. Men inget slår min egna lilla prinsessa.

Cristalls Jeanne D’Arc och lillasystern

Kom på att jag glömt dela med mig av en kul grej. I lördags var det dressyrtävlingar uppe i Sundsvall på Näset (vår hemmaklubb) och min minsta lillasyster hade bestämt sig för att ställa upp. Alltså hon brukar tävla dressyr det är inte det som är poängen här utan valet av ponny att tävla med. Hennes egen D-ponny är primärt en hoppare, hoppa hinder, banor ni fattar. Hennes C-ponny tävlade helgen innan. Så hon hade helt sonika gjort den logiska kopplingen att ta och sätta igång min D-ponny som faktiskt primärt är en dressyrponny. Det låter kanske inte så underligt, men Jackie var på gränsen till att bli pensionär på heltid. Vi hade gett upp hoppet om att hennes has (ena bakben) skulle läka ordentligt och tänkte se om hon gick att betäcka istället. Som ni kanske kommer ihåg blev hon aldrig dräktig utan kom hem igen efter ett äventyr i Småland. I början av året tog min familj med henne till veterinärkliniken för att kolla den där hasen igen. Ingen hälta. Inte ett spår. Så lillasystern bestämde sig för att hon skulle sätta igång henne och tävla. Varför inte tänkte jag. I lördags var deras debut för i år. Det som är så roligt här är att det gick JÄTTEBRA för dem. Jackie har varit helt igång i ca 6-8 veckor och hon har varit helt knäpp. Elvira har ringt och frågat om råd för ponnyn har bara skenat utomhus i galopp. Resultatet av tävlingen 62% i lätt B. 62% i lätt A. Hon vann dessutom KM som gick av stapeln samma dag. Mamma berättade att Jackie hade sett så nöjd ut så, inte velat gå ut ur boxen de hyrt när de skulle åka hem igen. Gulle. Men det här är. Faktiskt riktigt jäkla skoj nyheter för en gamma avdankad ponnydressyr-ryttare. Go Elvira och Go Jackie.

Ponnybebis

Jackie är hemma i Sundsvall igen nu, hon mår bra och resan hem gick smärtfritt. Dessvärre blev hon aldrig dräktig där nere i Småland. Skittrist men det är ju sånt som händer. Det var aldrig givet att hon skulle bli dräktig, men nu har vi i alla fall provat! Jag får väl köpa mig en avkomma till en av hennes döttrar… Eller nåt…. Ja jag är i vilket fall glad att hon mår bra, det är viktigast. Pratade med lillasystern igår och när de hade släppt ut Jackie i hagen med sina hästkompisar hade Nandi och Lina gått efter henne i hagen och bara gått där hela kvällen. Som följa John.

Nu får vi se då, det är ju ganska dyrt att Skjutsa ponnysar tvärs över Sverige, så det är inte riktigt klart vad nästa steg är. Jackie är dessutom ganska till åren (född 96) så vi får faktiskt se helt enkelt. Det går i varje fall inte att göra något alls åt detta som det ser ut just exakt nu. Betäcknings-säsongen är slut och det är en härlig höst och en, förhoppningsvis, fin vinter innan nästa vår tittar fram och det är dags att börja fundera igen.

Ponny-nytt från Småland

I fredags packade jag in mig själv och en väska i en hyrd Nissan Note och körde 46 mil söderut. Slutdestination: Stackarp utanför Ljungby i Småland. Jag tog det i min egen takt, stannade och åt en fantastisk sill-lunch på en Herrgård, minns tyvärr inte exakt vad den hette, Toftagården kanske, nåväl. Jag kom i alla fall fram till Stackarp vid 14-snåret. Hela anledningen till att ens åka till Småland var att hälsa på ponnyn som. Innehade varit riktigt kry (ganska skitdålig) de två tidigare dagarna. Jag tittade till henne och sedan blev jag guidad runt bland alla fina New Forest ponnyer som finns där på Stackarps Stuteri. Jag fick se avkommor och ättlingar efter min fina lilla Jackie och jag hälsade på hingsten (Mallards Wood Föashlight) som hon ska betäckas med. Känner verkligen attan gjort ett bra hingstval. Han är toksnygg och snäll. Hoppas till tusen på att det blir en fölis.

Ja men ponnyn då, hon verkade trött, men inte sjuk och jag tog uthyrningen på en promenad, efter det så bajsade hon, så stopp i magen var det inte. Jag stannade i stallet i lite mer än fyra timmar och åkte därifrån med lättat hjärta. Hon mådde inte kaosdåligt längre. Igår ringde jag Håkan (som är boss på stuteriet) och han sa att. Hon hade piggnat på sig och var så gott som frisk. SKÖNT för ponny-ägarhjärtat. Det är riktigt jobbigt när de små liven är sjuka.

Brunst-uppdatering kommer, hon har tagit hingst en gång igår och jag skulle inte kunna bli gladare om det skulle visa sig att det tagit!

På måndag

På måndag smäller det. Min fina lilla ponnyskrutt ställs på en transport ner till Småland. Hon ska åka ner på betäckning. Förhoppningsvis blir hon dräktig. Hon ska ner till familjen Erlandsson på Stackarps stuteri, de har varit jätteproffsiga när jag har pratat med dem hittills så det känns skönt. Dessutom har hon stått hos dem två gånger tidigare när hon fick sina två tidigare föl. Vi har valt en hingst som heter Mallards Wood Flashlight, han är en brun D-ponnyhingst, ganaska ung, men superfin och fina resultat från bruksprov. Jag tror det blir bra. Men oj, är jag nervös eller är jag. Hon är ju min lilla bebis.

Pseudosommar

Idag har vi haft 27 grader varmt i kovland. 27 grader varmt och jag preklinpluggar. Men fick åtminstone vara ute en sväng på morgonen när jag tog ut min ponny på en tur.

jag är helt sanslöst trött och tänker äta glass, slökolla på teve, sen sova. Sådetså.

Glukosmetabolism

idag har jag tagit mig fyrtio mil norrut, till min fina lilla hemstad. Den kändes inte så fin när jag steg av tåget, det regnade och blåste isvindar, var nästan beredd att ta tåget direkt tillbaka till Stockholm och pseudo-sommaren som pågår där nere. Stannade dock kvar, glad för det.

har spenderat dagen med att repetera glukos och fettmetabolism, nästan harvaT mig genom alles. Får göra klart imorgon. Sedan blir det sekretion och absorption. Det är roligt att plugga biokemi, det tar bara lite tid, och det är mycket annat som också ska hinnas med. Det går nog.

Ska spendera morgonen i stallet imorgon. Rida på finaste fuxen och mysa. Därför borde jag verkligen sova redan, men det blir ju såhär ibland.