Att göra arbeten i grupp.

Vi har en uppgift. Som vi skriver två och två. Jag och min arbetspartner har inte riktigt klockren kommunikation. Jag trodd att vi hade bestämt att vi skulle vara klara idag. Men jag tror att hon hade uppfattat situationen annorlunda. När vi hördes över chatt tidigare idag visar det sig att jag skrivit ”klart” och att hon inte har börjat skriva. Frustrationen inom mig är ENORM. Men vad ska man göra!? det är ingen mening att bli sur eller arg. Inget blir bättre och jag slösar bara min energi på något som är otalt onödigt. Jag har knåpat ihop tusen ord om bröstsmärta. Nu får det räcka tills min kollega gjort sitt och mailat över sitt bidrag till kalaset så vi kan sy ihop och lappa igen fakthål och så vidare… Så då är fågan: vad ska jag spendera min resterand södag med? Jag hade  tänkt plugga hela dagen. Men nu går inte det. Jag hade tänkt ha vilodag från träning men som det ser ut nu vill jag träna för att få tiden att gå. Imorgon har vi bestämt att vi ska se på skolan och visa vad vi gjort so far för våra kursedare och se vd de tycker vi ska lägga till eller ta bort.

Det lär ju bli träning, prommenad och laga middag. Inte fy skam.

Bunkai

Idag har jag haft ett karatepass av den mer frustrerande sorten. Det har varit gnugga bunkai. Bunkai är applikationen av kata, alltså tanken bakom, vad det är man faktiskt pysslar med. Visa att man förstått. Idag har jag alltså spenderat nästan 60 minuter med att långsamt traggla. Traggla som i att min bunkai-partner för dagen snart ska gradera (jag med för den delen) men han var nog lite nervös så det gick kanske lite sakta. Långsam takt i kombination med att resterande gruppen körde ett köttigt fyspass fick mig att känna: nooooooooo! Typ. Jag vill också. Vill haaaaaaaaaa. Typ. Dock så är det bra att lägga lite tid på bunkai. Det gör att katan blir så himla mycket bättre. Förstår jag att det är ett slag jag blockar kommer jag göra det med mer känsla. Och karate handlar mycket om känsla.

Får se det som att det kan vara schysst mot min kropp med ett lugnt pass att bryta av med.

TAVI

Igår var jag min andra dag på angiolab. Då var min uppgift att vara med på ett TAVI-ingrepp. TAVI är ett sätt att byta aortaklaff utan att öppna upp bröstkorgen och operera. I korta svängar kan man säga att det går ut på att en utfällbara klaff förs in med en kateter genom ljumskens artär, upp till hjärtat. Där vecklas den nya klaffen ut på den gamla. Den gamla klaffen blir således fast-klämd i aortans vägg och den nya klaffen är den som får arbeta. Detta görs i genomlysning, alltså röntgen. Så operatörerna ser endast indirekt var de befinner sig. Coolt hur långt vi har kommit i ingreppsväg…

Nu är jag på väg in till Hjärtkliniken igen. Vi ska ha rond med Nondita (vår kursansvarige läkare) och jag vet helt ärlig inte riktigt vad det exakt är vi ska göra. Men det blir nog kul. Hittills är det mesta vi gör kul. Lite jobbigt med så långa dagar bara. Framförallt när solen skiner och det är varmt ute, kan säga att min altan lockar nå kopiöst!

Kranskärlsröntgen

Igår var jag på KTC (kliniskt träningscentrum) och fick öva på coronarangio och PCI, det innebär kranskärlsröntgen och ballongsprängning. Det var en simulator så jag fick själv testa på allt utan att kunna fucka ur totalt och döda någon. Nej men simulatorn var jättebra! Jag har sett en PCI förut och simulatorn såg exakt ut som the real deal. Nu är jag på väg in till hjärtkliniken för att vara med på en riktig angio med PCI. Det ska bli kul och intressant att få se någon som kan och samtidigt få lite utökad förståelse. När jag såg min förra, hade jag gått en vecka på medicinkursen. Kunde inget. Fattade inget. Förhoppningsvis förstår jag mer idag. Dock så ser det jäkligt lätt ut när operatörerna står där och fifflar. Om det är som på simulatorn i verkligheten är det allt annat än lätt!

Early bird

Gomorron!

Jag har drömt helt fantastiska drömmar hela natten. Vaknade med ett leende som snabbt byttes ut mot ett ”oh-shit-face” när det gick upp för mig att det var just drömmar och inte verklighet. Anledningen till denna tidiga morgon? Förmiddagspass på Dandy. Då börjar jag 07.00 och slutar 15 (15,30 på vardagar). Idag har jag inte ätit ordentlig frukost hemma eftersom jag har en stor burk keso på jobbet som ska få fungera som min frukost. Har druckit kaffe och det är väl egentligen allt som behövs om man ska vara krass.  Att kliva upp såhär tidigt är egentligen väldigt skönt. Hela världen är tyst och avvaktande. Lugn och avslappnad på ett sätt som annars är ovanligt för Stockholm. Igår var vi ett bra gäng på jobbet, det var inte allt för mycket att göra och enligt schema är vi samma brudar som ska jobba idag också, ska bli kul. Tycker så mycket om mitt jobb och mina kollegor. Ser fram emot sommaren. Extremt mycket.

Pittingödem

Igår upptäckte jag en underlig grej. Jag satt i soffan och tyckte att mina underben såg lite svullna ut. Skadad av utbildning och jobb på hjärtsvikt-avdelning så började jag undersöka lite, svullnad och så. Jag skämtar inte när jag säger att jag hade pittingödem (det är när man är så svullen att det blir en grop kvar när man tryckt med fingret) på båda mina underben, ungefär 15 cm ovanför malleolerna (fotknölarna). Jag är ju ganska mycket av en hypokondriker men nu är jag faktiskt lite orolig på riktigt. I tisdags blev jag insatt på en högdos NSAID (antiinflammatoriska läkemedel) och jag är orolig för mina njurar… Jag ska ringa till min VC imorgon bitti och berätta. Får se vad de säger. Idag är jag fortfarande svullen på samma sätt så jag tror det är bra om jag åtminstone frågar någon ifall det är normalt.

Fysioterapeuten

Sitter på bussen mot gullmarsplan. Hade tänkt åka tunnelbana, men tunnelbanan har flippat ut och står stilla så det fik bli snigeltrafik istället. Jag är på väg för att hälsa på min mormor som ligger inne på ortopeden vid Globen, därav denna city-utflykt.

På tal om utflykt. Jag har varit och scoutat i området kring friends arena idag. Idrottskliniken dit jag åkte för att en fysioterapeut skulle få bedöma min fotled ligger där. Angående fysion- shit vad kompetent hon var! Hon undersökte EXTREMT noggrant, alla senor och muskler och leder i foten. Jag fick visa hur jag gör när jag tränar och vad som gör ont. Hennes bedömning var dock att jag borde träffa en ortoped. Så jag får väl göra det då. Fick en tid ganska snart och i och med att jag inte störs i min vardag samt att varken VC-läkaren eller fysion trodde det var farligt att fortsätta träna känns det överkomligt att vänta på. Vi får väl se då vad ortopeden säger. Känns ganska bra att faktiskt ha sökt vård för detta. Nu när de faktiskt hittar sidoskillnader. För det gjorde hon. Stora skillnader.  Bra övning i att vara patient detta.

Klinisk medicin – check

Jag blev härom dagen osäker på huruvida jag skickat in alla närvaroblanketter för VFU och jourpass, så jag mailade vår kurssekreterare och frågade. Imorse när jag loggade in för att kolla mailen såg jag dels att jag lämnat in alla papper och att allt verkar vara i sin ordning, men också att tentaresultaten för hudtentan mailats ut. Mitt plugg lönade sig verkligen, jag blev godkänd på hudkursen, 88% rätt på tentan. Kunde faktiskt inte ha fått ett bättre besked såhär på morgonen. Detta innebär att jag är klar med Klinisk Medicin. KIs längsta kurs á 48 högskolepoöng (en termins heltidsstudier är 30hp) är godkänd. Klart och betalt. Nu är liksom all internmedicin slut. Det känns riktigt konstigt, men samtidigt också jättespännande att ge sig i kast med nya, mer praktiska utmaningar till hösten. Kirurgi är ju något som jag personligen har väldigt lite erfarenhet av sedan tidigare. Jag har varit med på två stycken hand-operationer och tittat på, samt fått min egen tumme opererad. När jag visualiserar kommer nästa termin vara som himmelriket. Mycket att göra med händerna, praktiska moment. Kunskap som inte går att läsa sig till.

För att runda av, Klinisk Medicin har varit en riktigt bra kurs, jag skulle rekommendera att läsa den på Huddinge Sjukhus, det har varit ett genomgående bra bemötande samt bra undervisningsform. Lagom mycket föreläsningar i relation till mängden seminarier. VFU-placeringarna har varit övergripande bra. Såklart var inte alla helt optimala och bäst och party, men generellt sätt har de varit hög standard. Det finns väl vissa avdelningar där jag kan tycka att kandidater kanske inte skulle vara placerade en hel vecka, men det är mina personliga åsikter och jag kan helt krasst fatta och se varför vi blir runtjagade på alla avdelningar. Det är alltså nu det händer. Nu jag vänder blad. Tre veckor kvar, in i kaklet sedan är det ingen mer internmedicin på ett tag.

Så väl omhändertagen

Idag startade vi upp den sista kursen innan sommaren är här på riktigt med allt vad det nu innebär. Första dagen på kursen som jag i fortsättningen tänker kalla IMBKK (invasiv och medicinsk behandling av klaff och kranskärlssjukdom) har varit över förväntan. Över förväntam är så jäkla bra betyd på en introdag till en kurs som jag sett fram emot och peppat. Vi hade föreläsningar hela dagen och fick lunch samt massor med kaffe. Jag kilade hem vid halv fyra, med bra feeling. Tror verkligen på de här kommande veckorna.

Imorgon ska vi bli tilldelade patientfall som vi ska arbeta med under veckorna som kommer, sedan ska vi redovisa muntligt och skriftligt tills den 5 juni. Tror det blir riktigt kul detta.

Men först ska jag träffa en sjukgymnast som ska få titta till min fotled, se om det finns något att göra åt den.

Loka likes candy

jag har en löjlig förkärlek till smaksatt vatten på flaska. Kan inte räkna hur många flaskor Loka likes old school jag drack ifjol. Åren innan det hade jag dille på banan-Loka. När jag såg reklamen om årets nyheter blev jag skitpeppad. Det tog ett tag innan jag hittade någon av de nya smakerna i butik men på Pressbyrån på Sundsvalls tågstation fanns de. Jag köpte med mig två av tre smaker för att lyxa till tågresan lite extra. De två smakerna jag testat är alltså Loka likes candy- persika och Loka likes candy-rosa svampar. Jag är ju lite partisk eftersom att jag som sagt älskar smaksatt vatten, sedan råkar jag också älska de persikogodisarna som fått ge smak åt ena smaken. Nå, vad tyckte jag då?

Persika- helt fantastiskt bra. Inget skämt. Skitgod. Kommer köpa den igen. Smakade som godiset!

Rosa svampar- god, men eftersom persika var SÅ HIMLA god kommer jag inte köpa den här igen. Den smakade nästan som svamparna. Godare än vanligt citrus-vatten men vinner inte över sin persiko-syster.

Nästa gång, då ska jag testa hallon-lakrits! (Har för övrigt också testat Loka crush jordgubb, ingen hit. Köp inte. Satsa på hallon istället, den är muuuumsig)