Stress och panik?

Alltså. Det är snart dags för min semester. Jag åker för fan snart till Afrika! Ja det är för fan, ja jag svär. Det är aå extremt mycket saker som händer nu fram tills jag åker iväg att jag blir alldeles knäpp. Det är redovisningar, konsert, jobb som supertutor, tenta och seminarium. Kommer inte hinna träna så mycket jag skulle önska och nästa helg är det SM som jag skulle vilja åka och kika på. Känns orimligt. Allt känns orimligt. Det är kaos och jag har liksom inte ens köpt en ny resväska än… Ja ja. Ena foten framför den andra. Jag har klarat värre stress förut. Det här är ingen omöjlighet. Dessutom- kontrasten till min semester kommer bli enorm. ENORM I tell you. Har en lång lista med saker som seriöst måste tas om hand innan vi flyger från arlanda. Imorgon är det konsert med Wombats så jag börjar beta av listan på tisdag..

We are family

Har haft en extremt fin helg. Jag behövde det här. I fredags hade jag kokat en fransk köttgryta och gjort ett rotselleristomp med kardemumma till det- glaserade vita bönor med lök och rosmarin. Pappa och Anna-Lena, Ellinor och Kim kom och åt. Jätteskönt att få omge sig med sin familj. Det är ändå de människor som ligger närmast och förstår en bäst. Pappa och Anna-Lena stannade tills idag på förmiddagen då de skjutsade mig till Uppsala o h sedan åkte hem. I Uppsala mötte jag upp mamma och Kjell hemma hos Kim och Ellinor. Så gick vi en sakta promenad genom Uppsala och landade på Ofvandals för soppa och fika. Kjell fyller 60 idag. Grattis och hurra! Det var helt sjukt kul att få träffa honom på den faktiska födelsedagen!

Nu är jag på väg tillbaka till mitt. Glad och trött. Men mest glad. Det är då inte varje helg jag får träffa så gott som hela min familj! Det smörjer gångjärnen. Gnisslar inte lika mycket för mig när jag fått vara bland de mina. Skratta åt hur jag och min mamma har gjort identiska håruppsättningar och har likadana glasögon. Bli varm i själen av att höra hur min faster och pappa resonerar lika som jag i diverse olika frågor. Få höra små anekdoter om min farmor och farfar. Och bara må bra helt enkelt. Det behövs.

 

Geriatrisk placering

Sista VFU-veckan på själva sjukhuset. Den här terminen är således inne på sin andra och sista hälft. Nästa veckan är allra sista VFU-veckan på Klinisk Medicin. Då ska jag vara på vårdcentralen. Det är helt knasigt. Vad fort tiden går.

Den här veckan har jag alltså varit på geriatriska kliniken. En avdelning som har inriktning konfusion. Det är underligt med geriatrik. Får inget riktigt grepp om det. Den här avdelningen med sin demens och minnes-inriktning har känts som en liten samarbetesavdelning mellan psyk-neuro-medicin. Och äldreboende-kurator. Men jag får inte riktigt grepp om det. Har inte så mycket att berätta egentligen. Ganska trött nu. På allt skolrelaterat. Men det blir nog bättre.

Privat och personlig

Idag ska jag vara lite privat och personlig här. Anledningen- jag tycker att livet är lite jobbigt just nu. Det finns ingen drivkraft att plocka fram just nu, ingen extra motivation på lager. Börjar känna mig tunn och trött. Spretig. Vill samla ihop mig igen, bli fokuserad och riktad mot ett mål. Orkar inte. Släpar mig till skolan och går på sparlåga. Kommer hem och gör absolut minimum. Går och tränar, där finns det fortfarande motivation och fokus, tur är väl det. Sedan hem igen och gör inget mer förrän jag dimper i säng. Sover. Vaknar med huvudvärk och en enorm trötthetskänsla. Vill skrika och svära. Vad är det för jävla fel? Men ingen vet och vem skulle svara på det egentligen? Men håller ändå modet uppe. Jag sover fortfarande bra. Jag äter fortfarande som jag ska. Jag duschar. Jag städar min bostad och jag kan fortfarande skratta åt sådant jag brukar tycka är roligt. Det är bara det där lilla extra som fattas mig. Ovant. Jag brukar ha ganska mycket extra, vara glad, sprudlande och obekymrad. Nu: inte en millimeter över minimumgränsen tack.

Slut med infektionsundervisning

Tråkigt men så som rubriken lyder är fallet. Infektionsmomentet på Medicinkursen är slut. Godkänd på tentan. Vad mer kan man säga. Inte så mycket. Tillbaka till internmedicin utan massa roliga bakterier och virusar. Nåja. Tänkte egentligen skriva en analys om tidsfördelningen av kurserna på Läkarprogrammet vid KI, men jag orkar inte mer nu. Har inget driv till någonting, över huvud taget. Så jag går och lägger mig istället. Godnatt